Textsamtal och skrivuppgift

Syfte och mål

Syftet med lektionen är att uppmärksamma eleverna om att det finns mycket implicit information i texter och att det finns strategier för att ta till sig denna information. Syftet är även att få eleverna att första vikten av att kunna ta till sig denna information och se hur vi kan tolka informationen annorlunda beroende på tidigare erfarenheter och de kopplingar man gör. Lektionen arbetar även med att utveckla följande färdigheter hos eleverna, tagna från kursplanen i svenska:

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Lektionen

Jag inledde lektionen med att prata om begreppen läsa mellan raderna och att göra kopplingar. Jag förklarar att det är viktigt att öva på dessa lässtrategier för att komma åt bland annat texters underliggande budskap och karaktärers upplevelser. 

Efter inledningen värmer vi upp inferenstänkandet genom några kortare texter som vi läser tillsammans i helklass. Ett exempel på en sådan text är:

Månen sken på den vita marken, himlen var alldeles molnfri och tusentals stjärnor lös på det svarta himlavalvet. Det knarrade under tassarna när Ralph lunkade hemåt. Han hade tappat bort sin flock och ylade så högt han bara kunde.

När vi läst texten ställer jag frågor som kräver att eleverna läser mellan raderna, t.ex:

Vilken årstid är det? Hur vet du det?
Vilken tid på dygnet är det? Hur vet du det?
Vem är Ralph? Hur vet du det?

I nästa del ska eleverna träna på att inferera och göra kopplingar genom att skriva färdigt en dialog mellan en dotter och hennes mamma. Eleverna använder ledtrådarna de får av texten och egna erfarenheter av telefonsamtal med föräldrar, vilket jag skrivit om tidigare här på bloggen under rubriken Boksamtal. Jag använde en lucktext med utrymme för mammans del av dialogen istället för att eleverna ska behöva skriva av Mickes del av dialogen.

När eleverna är klara med det individuella skrivandet får de arbeta vidare i sin arbetsbok eller läsa i sin bänkbok en stund. När alla är färdiga med skrivandet ska eleverna jämföra sina dialoger och prata om skillnaderna som finns mellan dom och varför det kan vara så. För att knyta ihop säcken bad jag eleverna att berätta om någon intressant skillnad som fanns mellan deras texter och vad de trodde det berodde på.

Utvärdering och reflektion

Jag var nöjd med hur lektionen gick och imponerad över elevernas förmåga att läsa mellan raderna. Uppvärmningsövningarna kunde varit svårare men samtidigt tror jag att det var ett effektivt sätt att få eleverna att förstå att det finns implicit information i många texter och att vi ibland upplever den annorlunda. Jag hade lektionen i två femteklasser och i den första klassen lät jag eleverna jämföra sina texter med någon så fort de var klara, vilket gjorde att det blev lite rörigt i klassrummet, särskilt för de elever som inte hunnit skriva klart ännu. 

Detta var något min LLU påpekade efter lektionen, att jag borde vänta med att låta eleverna jämföra sina texter tills alla är klara. Jag provade det med den andra klassen vilket fungerade mycket bättre, det blev ett helt annat lugn och jag kunde passa på att gå runt och lyssna när de diskuterade istället för att jaga elever som höll på med annat än vad de skulle. 

Till nästa gång hade jag velat ha fler korta texter att diskutera i helklass, gärna ett par med lite högre svårighetsgrad. Eleverna verkar ha en god vana att prata om skönlitterära texter från deras skolbibliotek då dem en gång i veckan läser tillsammans och har korta boksamtal med bibliotekarien. Jag upplevde att min roll som samtalsledare fungerade bra då jag hade förberett frågor som höll samtalet vid liv, samtidigt som det dök upp bra frågor från eleverna under lektionens gång. 

Praxisseminarium

Idag har jag varit på praxisseminarium där jag fick träffa och prata med både studenter och en lärare. Vi pratade om frågeställningar som dykt upp under våran nuvarande VFU och fick chansen att diskutera dessa.

Det lyftes mycket intressanta synpunkter och frågor, t.ex. pratade vi om:

• Hur tystläsning och boksamtal genomförs i klassen. Vilka för- och nackdelar det finns med olika metoder och gav varandra tips på hur man kan förhålla sig till elevernas läsning.
• Olika sätt att inleda en lektion, t.ex. genom att relatera lektionsinnehållet till elevernas tidigare erfarenheter eller göra något annorlunda för att skapa nyfikenhet hos eleverna. 
• Balansen mellan fostran- och undervisningsuppdraget. 
• Användandet av färdiga lektioner, t.ex. från lektion.se och hur man bör förhålla till läromaterial, både digitalt och i bokform. 

Diskussionerna var mycket givande och det var intressant att få höra om hur andra studenter har upplevt den första veckan av sin VFU och få ta del av deras observationer. 

Skrivuppgift - Femrading

Mål och syfte

Syftet med lektionen är att introducera poesi och diktskrivning för eleverna med hjälp av femradingen. Lektionen arbetar med att utveckla följande förmågor hos eleverna, tagna från kursplanen i svenska:

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. 

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. 

Lektionen

Jag använde följande struktur av femradingen som jag provat på poesiverkstaden.

Rad 1: Ett substantiv.
Rad 2: Två adjektiv.
Rad 3: Tre verb.

Rad 4: Fyra ord som uttrycker en känsla.
Rad 5: En synonym till substantivet på rad 1. 

I måndags hade jag alltså en lektion om poesi och diktskrivning med två femteklasser. Jag inledde lektionen med att prata om elevernas tidigare erfarenheter av poesi och högläste sedan några dikter ur olika diktsamlingsböcker. Sedan presenterade jag femradingen och gick igenom dess struktur på tavlan. Jag gick igenom rad för rad och försökte se till att alla förstod de olika begreppen, t.ex. adjektiv och verb. Jag skrev även en kortare förklaring till ordklasserna på tavlan.

Efter genomgången läste jag några femradingar högt för klassen och sen gjorde vi en gemensam femrading på tavlan. Vi skrev femradingarna utifrån temat människokroppen då båda klasserna arbetar med den i naturkunskapen. När vi gjort en gemensam femrading var det dags för eleverna att skriva sina egna. Vissa hade lite svårare att komma igång och behövde lite hjälp med det medan andra fattade galoppen direkt och hann skriva flera dikter innan lektionen var slut. De som blev klara tidigt blev uppmuntrade att skriva fler dikter, gärna om något annat än människokroppen.

Utvärdering och reflektion

Jag planerade min lektion med inspiration från poesiverkstaden och Gibbons cirkelmodell. Jag visste att eleverna inte hade någon större erfarenhet av poesi och tyckte då att femradingen var en bra introduktion till att skriva poesi på egen hand då den har tydliga ramar.  Jag använde mig av en komprimerad version av cirkelmodellen då alla fyra stegen rymdes under en lektion. Jag hade planerat en liknande lektion till hemtentan och jag såg fram emot att få prova den på riktigt.

Jag tycker att både de muntliga och skriftliga instruktionerna fungerade bra för eleverna då jag lade ganska mycket tid på genomgången och den gemensamma femradingen. De allra flesta kom igång riktigt bra med sitt diktskrivande och många verkade tycka att det var roligt.

Det var intressant att göra lektionen i två klasser och jag tycker att engagemanget och resultatet var likvärdigt mellan dem. Den ena klassen är lite livligare och behövdes lugnas ned ett par gånger under arbetet med deras egna femradingar. Båda klasserna var mycket duktiga under genomgången och hade många intressanta frågor.

Jag tycker att genomgången och den gemensamma femradingen gick särskilt bra då eleverna lyssnade flitigt och var engagerade. Det som var mest utmanande var att få igång skrivandet hos de elever som var lite trögstartade, men med lite tips och stöttning om hur man kan tänka angående de olika raderna kom alla igång. Till nästa gång skulle jag vilja utveckla den allra första delen av lektionen där vi pratade om tidigare erfarenheter av poesi, t.ex. med frågor som får igång dialogen eller med fler erfarenheter från mig själv.

Innan lektionen var jag lite rädd att tiden inte skulle räcka till då lektionerna var 40 respektive 50 minuter, men det visade sig att det var precis lagom med tid för att hinna med det som jag tänkt.

Skolbiblioteket

I veckan har jag besökt ett kombinerat folk- och skolbibliotek där jag letade efter kännetecken för en välfungerande organisation. Biblioteket verkar ha ett gott samarbete med skolan, även fast det för nuvarande saknas en arbetsplan. Skolbibliotekarien har främst kontakt med skolans svensklärare, till exempel kan bibliotekarien tillhandahålla resurser som:

• Tips om bra litteratur efter lärarens förfrågningar.
• Bokprat med elever där nya böcker presenteras.
• Läsecirkel med svensklärarna.
• Skräddarsydda läslådor och klassuppsättningar i samarbete med lärare och skolbibliotekscentralen.
• Boka författarbesök åt skolan.

Det finns datorer som eleverna kan använda och de har tillgång till databaser där alla medier är sökbara. Med tanke på att det är ett kombinerat folk- och skolbibliotek ligger det inte i direkt anslutning till skolan, men centralt beläget med en inbjudande atmosfär. I förhållande till dessa positiva punkter finns det en del som skulle kunna utvecklas, till exempel:

• Biblioteket öppnar först 10.00 och är således inte tillgängligt för eleverna hela skoldagen.
• Det finns ingen uttalad undervisning i informationssök och källkritik för alla elever, men de elever som vill har möjligheten att få lära sig detta under elevens val. 
• Det finns endast samarbete mellan skolbibliotekarien och svensklärarna, det är alltså inga andra ämneslärare involverade.
• Det finns ingen läxhjälp för eleverna på biblioteket. Det finns dock en studiehjälp, främst för SFI-studerande vuxna. 

I helhet tycker jag att det verkar vara ett välfungerande bibliotek med kompetent personal och ett gott samarbete med skolan, men som i de allra flesta organisationer finns det utrymme för utveckling. 

Boksamtal

Mitt boksamtal handlade främst om att utveckla inferens- och kopplingsförmågor hos deltagarna. Samtidigt fick de chansen att utveckla sitt språk både skriftligt och muntligt. Boksamtalet började med att jag högläste följande utdrag ur Skuggan i väggen (Lundberg Hahn, 2012).

”En trudelutt börjar spela i fickan på koftan. Micke drar upp mobilen och svarar:
  – Mm, hej mamma… Jag är... hos en kompis… Vi bara, äh, spelar ett spel.
Wille petar runt med korvbitarna på kastrullocket, kikar upp på Micke och flinar.
  – Redan? Jaha? Micke kollar på klockan. Inte visste hon att det gått så många timmar…
Wille har stuckit en gaffel genom en korvbit och räcker den till Micke.
Mm, fast äh… jag har fått middag här… Korv och potatisbullar.
  – Oke… Visst… Vi ska bara… spela klart … Mm, hejdå!
Hon trycker av samtalet och tar emot korven.
  – Hon sa att jag måste tacka för maten, ler Micke.”

Efter att jag högläst utdraget fick deltagarna i uppgift att läsa igenom det en gång till tyst för sig själva. Som du kan läsa i utdraget får Micke ett samtal från sin mamma, men du kan endast läsa vad Micke svarar och inte vad mamman säger.

I nästa del av boksamtalet fick deltagarna använda ledtrådar i texten, tidigare erfarenheter av telefonsamtal med föräldrar och sin egen fantasi för att skriva hela dialogen, inklusive vad de tror att mamman säger. När alla deltagare skrivit klart sina dialoger läste var och en upp sin version och förklarade sina tankeprocesser om det uppkom några frågetecken hos de andra deltagarna.

Jag tycker att detta var ett intressant och lärorikt sätt både för deltagarna och mig själv att tydliggöra hur mycket vi läser mellan raderna och att vi läser in olika saker från texter beroende på tidigare erfarenheter och våra kopplingar. Jag skulle absolut kunna tänka mig att använda detta boksamtal i en mellanstadieklass då det visar eleverna att det finns mycket implicit information i texter och att den informationen tolkas på olika sätt. Boksamtalet är även ett bra tillfälle för eleverna att öva på att läsa mellan raderna och att göra kopplingar, då detta är nödvändiga lässtrategier för att utveckla sin läsförståelse. Däremot kan jag tänka mig att boksamtalet kan vara svårt för elever som är ovana vid att prata om texter, men jag tror att även svagare läsare kan klara av det med hjälp av lärarens stöttning.

Basgruppsmedlemmarna tyckte att det var en intressant övning med tydliga instruktioner samtidigt som det var ett annorlunda sätt att ta sig an en text. Basgruppen gav goda utvecklingsförslag, till exempel tyckte dem att det vore bra att förbereda en lucktext med plats för mammans del i dialogen när boksamtalet används med något yngre elever.

Basgruppen tyckte även att boksamtalet vore passande att göra under läsning, där eleverna läst fram till dialogen och på så sätt försöker anpassa sin dialog till hur de lärt känna Micke och hennes mamma under bokens gång. Då handlar boksamtalet också om att göra kopplingar till vad de tidigare läst om hur mamman brukar prata med Micke. Om de deltagande i boksamtalet inte läst boken handlar det snarare om att göra kopplingar till egna erfarenheter av telefonsamtal med föräldrar.

Om eleverna läst boken fram till dialogen skulle boksamtalet kunna utvidgas med mer allmänna frågor om boken från läraren, till exempel: Vad tror du händer härnäst? Vad vill du ska hända? Är det något du inte vill ska hända? 

Jag tror att den skriftliga delen av boksamtalet fungerar i helklass men delen där eleverna jämför sina dialoger görs med fördel i mindre grupper, helst med stöd av läraren som kan lyfta likheter och skillnader för att skapa ett djupare samtal om dialogerna.

Sammantaget tyckte jag att det var ett lyckat boksamtal som jag gärna vill prova tillsammans med en mellanstadieklass. Jag insåg att det tar olika lång tid för deltagarna att skriva sin dialog, vilket är något jag behöver ha i åtanke vid planeringen för att inte stressa de elever som tar lite längre tid på sig.